Vilka är de 3 siffrorna på sjukhusmonitorn?

Oftast puls, syremättnad (SpO2) och blodtryck. Många monitorer visar även andningsfrekvens, och på intensiven ofta ett artärtryck med MAP och ett EtCO2-värde.

Vad är normal puls på monitorn?

För en vuxen i vila ungefär 60 till 100 slag per minut. Vältränade kan ligga lägre, medan feber, smärta eller blödning driver upp den.

Vad är siffran inom parentes under blodtrycket?

Medelartärtrycket (MAP), ett slags genomsnittligt tryck över hela hjärtslaget. På intensiven försöker man ofta hålla det över omkring 65 mmHg.

Är monitorn på bilden en riktig medicinteknisk produkt?

Nej. Det är en gratis träningssimulator. Värdena ställs in av en instruktör och har inget med en riktig patient att göra.

Vad betyder siffrorna på sjukhusmonitorn?

Skärmen ovan är en simulerad monitor, men upplägget är detsamma som på de flesta vårdavdelningar och i de flesta ambulanser: kurvorna till vänster, siffran som hör till varje kurva till höger och manschettrycket längst ner. Många monitorer, den här också, ger varje parameter en egen färg som används både för kurvan och för siffran. Exakt vilka färger det blir skiljer sig mellan tillverkare, så lär dig dem på den monitor du faktiskt jobbar med.

HR: hjärtfrekvens

Slag per minut, räknat ur EKG:t. En vuxen i vila ligger oftast mellan 60 och 100. Siffran blir aldrig bättre än EKG-signalen bakom den. En lös elektrod, frossa eller en patient som borstar tänderna kan få monitorn att räkna störningar som hjärtslag. Många monitorer räknar också pulsen från fingergivaren. Stämmer de två inte överens, till exempel vid förmaksflimmer där en del slag är för svaga för att nå ut i fingret, är skillnaden i sig ett fynd.

SpO2: syremättnad

Andelen hemoglobin i artärblodet som bär syre, mätt med ljus genom ett finger eller en örsnibb. Friska vuxna ligger oftast på 95 till 100 procent. Vissa patienter med kronisk lungsjukdom hålls medvetet lägre, ofta 88 till 92 procent, på läkarordination. Titta på plethkurvan bredvid innan du litar på siffran. En ren och regelbunden pulsvåg betyder att givaren ser ett verkligt blodflöde. Är den platt eller hackig beror det oftast på kalla händer, dålig cirkulation eller en givare som har glidit, och då säger siffran inte mycket. Mer om det på SpO2-sidan.

ABP: artärnålen

Syns bara när patienten har en artärkateter, oftast i handleden. Den visar systoliskt och diastoliskt tryck i mmHg, slag för slag, och medelartärtrycket (MAP) inom parentes. Omkring 120/80 är ett typiskt vilovärde. På intensivvårdsavdelningar siktar man ofta på ett MAP på minst omkring 65 hos svårt sjuka, eftersom organen börjar få för lite blod under det. Kurvan betyder också något: ett litet hack på vägen ner, dikrota incisuren, tyder på en pålitlig mätning.

NBP: manschettrycket

Icke-invasivt blodtryck från en manschett som pumpas upp. Till skillnad från artärnålen mäter den inte hela tiden. Det är en enstaka mätning, tagen när någon trycker på start eller när det automatiska intervallet slår till, och den står kvar tills nästa. Kolla därför hur gammal den är. Ett tryck från för en halvtimme sedan säger lite om patienten framför dig. Varför manschetten och artärnålen kan visa olika förklarar vi i NBP eller ABP.

RR: andningsfrekvens

Andetag per minut, normalt 12 till 20 för en vuxen i vila. Monitorn får fram den antingen ur små förändringar i bröstkorgens elektriska motstånd, via EKG-kablarna, eller ur CO2-kurvan. Bröstkorgsmetoden luras lätt av rörelser och prat, så ser siffran konstig ut är det bäst att räkna andetagen själv i 30 sekunder.

EtCO2: koldioxid i slutet av varje andetag

Koldioxidhalten allra sist i varje utandning. I Sverige visas den oftast i kPa, och normalt är omkring 4,5 till 6 kPa (ungefär 35 till 45 mmHg). Den speglar andningen men också cirkulationen, eftersom koldioxiden måste fraktas till lungorna innan den kan andas ut. Därför tas ett plötsligt fall på allvar, och en tydlig ökning under HLR kan vara första tecknet på att hjärtat har kommit igång igen. Kurvans form säger lika mycket som siffran, se sidan om kapnografi.

De tre siffrorna de flesta menar

När en anhörig frågar om "de tre siffrorna" menar de oftast puls, syremättnad och blodtryck. De övervakas på nästan alla patienter. Andningsfrekvens och EtCO2 läggs till när andningen oroar, och artärnålen hör framför allt hemma på intensiven och på operation.

Varför en siffra kan visa fel

En givare har flyttat sig eller tappat kontakten: en EKG-elektrod, fingergivaren eller manschetten.
Patienten rör sig, fryser eller pratar.
Kalla händer eller dålig cirkulation, som gör SpO2 opålitlig.
Ett gammalt värde, vilket är vanligt med manschetten.
En oregelbunden rytm, som kan störa både pulsräkningen och manschetten.

Ett larm är ingen diagnos. Personalen tittar först på patienten, sedan på kurvan och först därefter på siffran. Sitter du hos en anhörig och något piper, fråga sjuksköterskan.

Lär dig läsa dem

Siffrorna fastnar snabbast när man ser dem ändras. Med en gratis simulator som den här ställer instruktören in värdena på en telefon och monitorn på en surfplatta följer med, så att studenten kan se saturationen sjunka, plethkurvan plattas ut eller EtCO2 falla och säga vad hen tror händer. Vill du gå igenom hela skärmen steg för steg, läs så läser du en patientmonitor.