NBP eller ABP: vad är skillnaden?

NBP: manschetten

NBP står för icke-invasivt blodtryck och skrivs ibland NIBP. Monitorn pumpar upp manschetten tills blodflödet i artären stannar, släpper sedan ut luften långsamt och känner av de små tryckvariationerna i manschetten när blodet börjar flöda igen. Så fungerar de flesta moderna monitorer, med en metod som kallas oscillometri. Variationerna är störst runt medelartärtrycket, så det är MAP som manschetten mäter mest direkt. Systoliskt och diastoliskt räknar monitorns algoritm sedan fram.

• Intermittent: ett värde per mätning, antingen när någon trycker eller med automatiskt intervall.
• Varje mätning tar en stund, och värdet står kvar på skärmen till nästa.
• Enkelt och riskfritt, så det används på nästan alla patienter.
• Mindre pålitligt vid oregelbunden rytm, frossa, rörelse, mycket lågt tryck eller fel storlek på manschetten.

ABP: artärnålen

ABP, arteriellt blodtryck, kallas ofta IBP för invasivt blodtryck. Det mäts via en kateter i en artär, oftast arteria radialis i handleden. Katetern är kopplad via vätskefyllda slangar till en tryckgivare som omvandlar trycket till en elektrisk signal. Resultatet blir en kurva och ett nytt värde för varje hjärtslag.

• Kontinuerligt: ett blodtrycksfall syns i samma stund som det sker.
• Visar artärkurvan, som i sig bär information.
• Gör det möjligt att ta blodprover utan att sticka på nytt.
• Invasivt, så det används främst på intensiven, på operation och hos mycket instabila patienter.
• Kräver skötsel: tryckgivaren måste nollställas och hållas i hjärthöjd, annars blir varje värde fel.

Varför siffrorna skiljer sig

Några mmHg skillnad är normalt. Metoderna är olika, manschetten sitter på överarmen medan katetern oftast sitter i handleden, och tryckvågen ändrar faktiskt form på vägen ut genom artärerna. Det systoliska trycket i handleden är ofta något högre än närmare hjärtat, medan MAP håller sig ungefär lika hela vägen. Därför jämför många MAP mellan de två i stället för det systoliska.

Större skillnader har oftast en teknisk orsak:

• Tryckgivaren sitter på fel höjd. För lågt ger för höga värden, för högt ger för låga.
• Artärnålen är överdämpad av en luftbubbla, en koagel eller en slang som vikt sig. Kurvan ser mjuk och rundad ut, det systoliska blir för lågt och det diastoliska för högt.
• Tvärtom ger ett underdämpat system en spetsig kurva som överskattar det systoliska.
• Manschetten har fel storlek. För liten mäter för högt, för stor för lågt.
• En oregelbunden rytm som förmaksflimmer, som manschetten har svårt med.

Vilken ska man lita på

Ser artärkurvan bra ut, med en brant uppgång och en tydlig dikrot incisur, och är tryckgivaren nollställd och i rätt höjd, är artärnålen oftast det bästa måttet på trycket just nu. Ser kurvan dämpad eller konstig ut, kontrollera systemet först och jämför med en manschettmätning. Går de isär utan att något tekniskt förklarar det, titta på patienten.

Så gör simulatorn

I den här simulatorn styr ett och samma reglage på styrenheten trycket för båda, därför heter det ABP (NBP). Artärnålen uppdateras hela tiden med en realistisk kurva och MAP, medan manschettvärdet bara ändras när en mätning görs, när någon trycker eller med det valda intervallet. Manschetten tar ungefär fjorton sekunder, och vid en pulslös rytm misslyckas den i stället för att ge en siffra. Då lär sig studenten den skillnad som betyder mest i praktiken: manschetten visar hur trycket var, artärnålen hur det är. Mer detaljer finns på sidan om artärtryck och sidan om manschetten.