Byggd av en ingenjör och en narkosläkare

Hur det började

En av oss bygger mjukvara. Den andra arbetar varje dag vid riktiga patientmonitorer, leder hjärtstoppsteam och lär ST-läkare att tolka EKG under press. Tillsammans började patientsimulatorn som ett helgprojekt: skulle en telefon kunna fungera som en övertygande träningsmonitor om en annan telefon styrde den?

Första versionen var enkel. Den såg ut som en monitor, men inte mycket mer. Det som gjorde den användbar kom senare, när vi såg den användas i en riktig övning och märkte vad som inte fungerade: en stoppknapp som bara stoppade åt ett håll, en blodtrycksmanschett som gav ett resultat direkt i stället för att ta sin tid, en rytmetikett som satt rakt på skärmen och avslöjade svaret innan någon ens behövde titta på kurvan.

Byggd på verklig återkoppling, inte en funktionslista

Nästan varje detalj i patientsimulatorn går att spåra till en konkret kommentar från en riktig övning, inte till ett idémöte. Det är därför stopp- och pausknapparna beter sig som riktiga knappar på en riktig monitor. Det är därför det överhuvudtaget finns en "dålig perfusion"-knapp: eftersom en dåligt fäst givare som visar falskt låga värden är något varenda narkosläkare har sett, och ingen simulator hade brytt sig om att efterlikna det.

Sedan dess har den använts i hundratals riktiga övningar, och många av dem har gett något tillbaka till produkten.

Vi håller den gratis medan vi bygger vidare, för poängen var aldrig att sälja mjukvara. Den var att göra en särskild typ av träning enklare att köra, för den som behöver den: en sjuksköterskeutbildning utan simuleringsbudget, en ambulansinstruktör som jobbar från en bärbar dator, en läkare som förbereder en yngre kollega inför det första jourpasset.

Är det du som ska få den budgeten att räcka till ett helt program, se vår guide till att bygga ett övningslabb för sjuksköterskor med liten budget.