Dikrotisk incisur: vad det lilla hacket i artärkurvan betyder

Vad den dikrotiska incisuren är

Den dikrotiska incisuren, eller dikrota hacket, är den lilla dippen på den fallande delen av artärtryckskurvan. Allt före hacket är systole, när vänster kammare pumpar ut blod. Allt efter är diastole: klaffen är stängd och trycket i artärerna sjunker långsamt medan blodet rinner ut i vävnaderna.

Varför den uppstår

När kammaren slutar pumpa ut blod är trycket i aorta en kort stund högre än i kammaren. Lite blod börjar flöda tillbaka mot hjärtat och slår igen aortaklaffen. Det korta återflödet och rekylen från den stängda klaffen syns som en dipp följd av en liten puckel.

Ute i arteria radialis, där de flesta artärnålar sitter, ser kurvan annorlunda ut än i aorta. Den systoliska toppen blir högre och smalare, och tryckvågor som studsar tillbaka från mindre artärer formar resten av slaget. Hacket hamnar därför lite senare, lägre och mindre skarpt än nära hjärtat.

Vad läget och formen säger

• Högt upp i nedgången: ses ofta vid högt kärlmotstånd, när artärerna är kontraherade.
• Långt ner i nedgången: ses ofta vid lågt motstånd, till exempel vid sepsis eller efter kärlvidgande läkemedel.
• Utsuddat eller borta: oftast tekniskt. En luftbubbla, en koagel, en knickad slang eller en glapp koppling dämpar signalen. Kurvan blir rund, systoliskt läses för lågt och diastoliskt för högt. Mycket lågt tryck, mycket hög puls och aortainsufficiens kan också sudda ut det.
• Överdrivet, med extra svängningar: ett underdämpat system som självsvänger. Det systoliska värdet blir då för högt.

Kontrollera mätningen med spoltest

Ett snabbt sätt att skilja ett patientproblem från ett mätproblem är snabbspoltestet, ibland kallat fyrkantsvågstestet. Dra i spolanordningen och släpp. Ett välfungerande system visar en fyrkantsvåg, sedan en eller två snabba svängningar och därefter den vanliga kurvan med sitt hack. Många svängningar betyder underdämpning. En långsam återgång utan svängning betyder överdämpning, och då säger det saknade hacket mer om slangen än om patienten. Varför manschetten och artärnålen sällan visar samma siffra förklaras i NBP eller ABP.

Ett hack i plethkurvan också

Pulsoximeterns plethkurva har ofta ett eget hack. Det kommer från samma händelser men är mjukare, och det är bland det första som försvinner när patienten blir perifert kärlsammandragen eller får kalla fingrar. En plethkurva som tappar sitt hack och planar ut är en perfusionsvarning att ta på allvar, även när saturationen fortfarande ser bra ut. Sidan om SpO2 visar hur det ser ut.

Så ritar simulatorn den

Artärkurvan i den här simulatorn är ingen fast bild. Den byggs av en framåtgående systolisk våg och en reflekterad våg, och hacket uppstår i glappet mellan dem, med en smal extra dipp när klaffen stänger. När pulsen stiger blir diastole kortare och hacket flyttar sig med. Vid pulslösa rytmer blir kurvan platt. Detaljerna finns på sidan om artärtryck.